Lagkunnighet

Se här.

Alla germanska stammar, inklusive de nordiska, har ungefär samma rättssystem.

Fria män kallas karlar, till skillnad från trälar. En fri man har sin gård och lyder bara under sin kung (drott) när han och hans likar har valt en sådan, vilket görs på ett ting, folkens högsta beslutande organ.

Kungen har två uppgifter: leda folk i krig eller plundringståg; samt att förrätta offret. Kungen kan också fälla domsutslag vid tinget, men inte mot folks vilja (då blir man avsatt) och inte på ett sätt som bryter mot lagtraditionen (sådan den reciteras av en lagman).

Det här skapar ett samhällssystem uppbyggt på tre kast: trälar, karlar, och jarlar, som det formuleras i Rigstula.

Fria män kan svära trohetsed till en storman, kanske en drott, och ingår då i dennes hird. Att ingå i hirden ersätter alla familjeband. Familjebanden, som till exempel att vara barn hos någon, är mer en juridisk fråga än en blodssak. Fostbrödralag och fosterföräldrar är vanliga.